Skattkistan

Skattkistan

Julbetraktelser för barn

För barnPosted by Lars 2011-12-12 17:00:10

av Lars Borgström

Advent

Hosianna, Davids son! Välsignad är Han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” (Matt. 21:9)

Så ropade folkskaran när Jesus gjorde sitt intåg i Jerusalem, ridande på en åsna. ”Hosianna” betyder ”Herre, fräls”, alltså ”Herre, rädda oss”. Det viktigaste som Jesus räddar oss från är straffet för våra synder. Därför är Han vår Frälsare. Och ”Davids son” ropade folket eftersom den som skulle rädda dem enligt profetiorna, förutsägelserna, i Gamla testamentet skulle vara en ättling, alltså en släkting, till kung David som hade levt tusen år tidigare. David var Jesu stamfader så ropen stämde bra in på Honom.

När Jesus sedan gick till tempelplatsen och drev bort alla som köpte och sålde där, eftersom Han inte ville att Hans Faders hus skulle vara ett rövarnäste utan ett bönens hus, var det en skara barn som fortsatte att ropa: ”Hosianna, Davids son!” (Matt. 21:15). Då blev översteprästerna och de skriftlärda, de religiösa ”specialisterna”, mycket arga eftersom de hatade Jesus. ”Hör du vad de säger?” sade de till Jesus och ville att Han skulle tysta barnen. Men Jesus tycker om att bli hyllad av barn och därför svarade Han dem: ”Har ni aldrig läst: Ur barns och spädbarns mun låter du en lovsång stiga upp till dig.

Jesus är vår allra bäste vän och Han vill att vi, liksom barnen i Jerusalem den gången för länge sedan, skall hylla Honom som vår Kung. ”Advent” betyder ankomst och nu förbereder vi oss för att Jesus skall komma till oss. Det gör Han genom Bibelns Ord, varje gång vi hör om Honom. Till jul firar vi också särskilt att Han kom till oss genom att födas i Betlehem.

Konungen kommer, hylla Honom!

Bön: Herre, hjälp oss att lyssna ofta och uppmärksamt på Ordet om Jesus, så att Han alltid är hos oss. Amen.

Julafton

Ära vare Gud i höjden

och frid på jorden,

till människor Hans välbehag” (Luk. 2:14).

Så sjöng en stor änglaskara utanför Betlehem en natt för lite mer än två tusen år sedan. De sjöng att friden nu hade kommit till jorden eftersom Jesus hade fötts. Profeten Jesaja hade sju århundraden tidigare sagt att det mörker som synden ställt till med skulle försvinna genom födelsen av ett alldeles speciellt barn. Barnet skulle vara ”Mäktig Gud” och ”Fridsfurste” (Jes. 9:6).

Jesus är inte bara Marias utan också Guds Son. Han är den enda fullkomligt goda människa som någonsin funnits och samtidigt är Han fullt ut Gud, ”Mäktig Gud”. Med Honom kom den fullkomliga friden. Guds välbehag, Han goda vilja och kärlek, hade genom barnet nått människorna. Därför är Jesus uppfyllelsen av Guds löfte genom profeten Jesaja.

Änglarna är syndfria himmelska varelser som inte behöver någon Frälsare. De har ju ingen syndaskuld de behöver befrias från. Ändå gläds de över Guds goda vilja gentemot oss människor, då Han sände sin Son för att frälsa oss. Om nu änglarna, som för egen del inte behöver frälsas, gläds så över barnet i stallet, hur mycket mer borde då inte vi med tack och lov till Gud förundras över Jesusbarnet, som befriar oss från synden, djävulen och helvetet. Låt oss också, precis som änglarna, lovsjunga Gud för Hans stora kärlek!

Bön: Jesus, tack för att du kommer med den sanna och eviga friden. Hjälp mig att vända mig bort från all falsk frid och glädje i världen för att istället ta emot den frid som bara du kan ge. Amen.

Juldagen

Hon skall föda en Son, och du skall ge Honom namnet Jesus, ty Han skall frälsa sitt folk från deras synder” (Matt. 1:21).

Så sade en Herrens ängel till Josef om hans trolovade, den unga kvinnan Maria. Det som ängeln sade gick sedan i uppfyllelse, precis som allt annat Guds Ord.

Detta var ett löfte som hade getts redan i tidernas begynnelse. Så fort Adam och Eva, de första människorna, hade syndat och skulle bli utdrivna ur paradiset fick de höra att syndens makt en gång skulle brytas genom en kvinnas Son. Till djävulen, den gamle ormen (jfr Upp. 12:9), som håller människorna i sin makt med hjälp av deras synder, sade Gud om den kommande Frälsaren: ”Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen” (1 Mos. 3:15). Den kommande Frälsaren skulle alltså besegra djävulen.

På detta löfte hoppades redan Adam och Eva och sedan, efter dem, många andra genom de långa och mörka århundradena. Eva trodde redan att hennes förstfödde son var Frälsaren, då hon glatt utropade: ”Jag har fått en man från HERREN” (1 Mos. 4:1) eller, i annan översättning, ”nämligen HERRENS man”, d.v.s. den som utlovats som Frälsaren. Men det var inte så, Kain var inte Frälsaren utan den förste mördaren (1 Mos. 4:8).

Hoppet levde vidare genom århundradena, Gud sände den ena profeten efter den andra med förnyade löften om Frälsaren. Och nu, genom Maria, blev äntligen det första evangeliet, d.v.s. glädjebudskapet om frälsning, från 1 Mos. 3:15 verklighet. Jesus föddes och krossade satans välde då Han sedan, som vuxen trettio år senare, tog bort alla våra synder genom att dö för dem på korset. Denna smärtsamma frälsning innebar att Han blev ”huggen i hälen”.

Jesus betyder Frälsare och därför sade ängeln till Josef om hans trolovade Maria: ”Hon skall föda en Son, och du skall ge Honom namnet Jesus, ty Han skall frälsa sitt folk från deras synder” (Matt. 1:21).

Bön: Gode Gud, tack för att du sände din egen Son till jorden, så att var och en som tror på Honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Amen.

Annandag jul

Uppfylld av den Helige Ande såg han upp mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida” (Apg. 7:55).

Dessa ord sägs om Stefanus, som blev den förste martyren i den apostoliska församlingen, alltså den allra tidigaste kyrkan som började växa genom apostlarnas predikan. Vet du vad ordet martyr betyder? Det betyder egentligen vittne, men har också fått betydelsen en som dör för sin tros skull. Det fick nämligen många av de första kristna göra därför att de berättade om Jesus och frälsningen genom Honom.

Orden vi läste om Stefanus handlar om när han falskeligen stod anklagad för hädelse, alltså för att ha talat illa om Gud, och strax därefter stenades till döds. Det var alltså en mycket svår stund för honom, mänskligt sett. Men ändå var det inte svårt för honom. Jesus var nämligen med honom så tydligt att han t.o.m. fick se Frälsaren, eftersom himlen öppnades för hans ögon. Han såg då att Jesus stod på Guds högra sida.

Vi hör flera gånger i Bibeln att Jesus sitter på Guds högra sida. T.ex. skriver Paulus att ”Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss” (Rom. 8:34, se även Kol. 3:1, Hebr. 1:3, 8:1, 12:2 och 1 Petr. 3:22). Men när nu Stefanus, Hans trogna vittne, stenas till döds är Jesus så engagerad att Han står upp. Han sitter inte stilla utan följer inlevelsefullt vad som sker och är beredd att ta emot Stefanus efter att tryggt och säkert ha fört honom genom dödsskuggans dal. Så gör vår gode Herde Jesus (Ps. 23:4). Därför är de som följer Honom alltid trygga, även om de skulle befinna sig i det djupaste mörker eller den största fara. Detta gäller även oss.

Bön: Herre Jesus, tack för att du hjälper och beskyddar oss, inte minst då vi hamnar i svårigheter. Hjälp oss att tryggt lita på dig i livets all situationer. Amen.

Nyårsafton

HERREN skall bevara din utgång och din ingång från nu och till evig tid” (Ps. 121:8).

Du står nu på gränsen till ett nytt år. Det gamla året läggs bakom ryggen och ett nytt år rings in. En nyårsafton ger tillfälle att se tillbaka hur det varit och blivit under det år som gått. Kan vi med ro lägga det passerade året och dess händelser bakom oss, eller finns där besvärliga saker som följer oss in i det nya året? Blir utgången av året god?

Och hur blir det nya året? Kan vi med frimodighet öppna dess blad och ta del av dess händelser? Blir vår ingång till det nya kalenderåret god?

Sådana frågor är viktiga att ställa sig. En ärlig tillbakablick, där Guds Ande får visa oss hur pass väl vi följt Guds heliga lag i Bibelns bud, ger anledning till ånger och bekännelse: ”Herre, jag har syndat. Förlåt mig!” När vi kommer med en sådan bekännelse i Jesu namn och åberopar Hans blodiga död och pina, är synden med en gång borttagen. Då kan vi som Guds glada och trygga barn se det nya året an och genom den kraft som Han skänker oss i förlåtelsen utföra Hans vilja: ”Ty Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem” (Ef. 2:10).

Men orden från Psaltaren har också en större betydelse. Där talas om evigheten. Tänk så viktigt att inte bara detta år, utan hela ditt liv, vid din död, får en god utgång. Så blir det om du genom Ordet, d.v.s. Bibelns budskap, och sakramenten, d.v.s. dopet och nattvarden, bevaras i tron på Jesus som din Herre och Frälsare. Den goda utgången är en salig död i förtröstan på Jesus. Då blir också ingången till evighetens värld god. Den som lämnar detta liv på det sättet får del av det evigt goda livet i Himlen.

Bön: Gode Gud, tack för att din nåd är ny varje morgon. Led mig på den eviga vägen så att min utgång från detta liv blir god, liksom min ingång till det eviga livet. Amen.

Nyårsdagen

Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker” (Jak. 1:17).

Idag är det första dagen av ett nytt år. Det är svårt att veta hur allt kommer att bli i vår föränderliga värld. Människor som står oss nära kan flytta långt bort eller t.o.m. lämna detta liv. Dramatiska händelser i samhället kan förändra livets villkor för många människor och även för oss. Vi kan drabbas av svåra olyckor och sjukdomar eller så kan vi få uppleva fantastiskt roliga saker.

I alla förändringar finns det ändå en som är oföränderlig, nämligen Gud själv, ”hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker”. Han är den Gode, ja den ende som är verkligt god (Mark. 10:18, Luk. 18:19). ”Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan”, från Honom.

”Allt det goda” innefattar allt det som Han i sin faderliga godhet slösar över oss varje dag: ”mat och kläder, hus och hem och allt vad jag behöver till mitt livsuppehälle. Han beskyddar mig för allt farligt och bevarar mig för allt ont” (Luthers Lilla katekes, första trosartikeln). Ingen av oss förtjänar detta, men Han ger oss det ändå därför att Han är så god.

Men Gud ger oss även ”fullkomliga gåvor”. Här får vi tänka oss sådant som har evighetsvärde: syndernas förlåtelse, frid med Honom och evig salighet. Som vi hörde ger Gud oss de jordiska gåvorna av bara nåd, men med dessa gåvor är det ännu mer så. Gud ger oss de eviga gåvorna av bara nåd – för Jesu skull. Jesus är vår Frälsare. ”Han har återlöst, förvärvat och vunnit mig, förlorade och fördömda människa, ifrån alla synder, ifrån döden och djävulens våld, inte med guld eller silver, utan med sitt heliga och dyra blod, och med sin oskyldiga pina och död” (Luthers Lilla katekes, andra trosartikeln).

Det är tryggt att veta, när vi nu påbörjar ett nytt år, att vår himmelske Fader inte förändras utan förblir lika full av kärlek som alltid. Vi säger därför inför tidens växlingar och den osäkerhet som ibland kan drabba oss i svaga stunder: ”Men du är densamme och dina år har inget slut” (Ps. 102:28).

Bön: Tack gode Fader i Himlen för att du är så god emot mig, som inte alls förtjänar din kärlek. Tack för dina timliga och eviga gåvor. Välsigna det nya året i Jesu namn. Amen.

Trettondag jul

Och se, stjärnan som de hade sett gå upp gick nu före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan uppfylldes de av mycket stor glädje” (Matt. 2:9-10).

I 4 Mos. 24:17 står profeten Bileams profetia från 1400-talet f.Kr. nedtecknad: ”En stjärna träder fram ur Jakob, en spira höjer sig ur Israel.” Kungen, den kommande Messias, Han som smord med helig Ande (Messias betyder ”den Smorde”) skulle frälsa mänskligheten, skulle födas i Israel. En stjärna skulle tändas på himlen när det var dags.

Kunskapen om denna urgamla profetia hade kommit även Österns visa till del. Judarna hade sedan 500-talet f.Kr. levt i fångenskap där, och därför hade deras hopp blivit känt även bland hedningarna. Profeten Daniel, verksam som statsman i det babyloniska hovet, kan mycket väl ha spridit kunskapen om att världens Frälsare skulle komma från Israel. Dessutom läste judarna upp sina heliga skrifter i synagogorna – så kallades deras kyrkobyggnader - och intresserade hedningar, som var nyfikna på tron på den ende sanne Guden, kom för att lyssna och lära.

Så plötsligt, vid Kristi födelse, vår tideräknings början, tändes en ny stjärna på himlen. Du må tro att det blev fart på de österländska stjärntydarna! De förstod att frälsningens timme nu var slagen. När stjärnan rörde sig tog de det som en maning att följa den till Frälsarbarnet, den nye Kungen. De blev inte besvikna, trots att resan säkert var obekväm och trots att de fick svara på besvärliga frågor från den onde kung Herodes, som ville döda Jesusbarnet (Matt. 2:7, 12). När de kom fram till huset där barnet fötts, ”föll de ned och tillbad det, och de tog fram sina skatter och överlämnade gåvor till barnet: guld, rökelse och myrra” (Matt. 2:11).

Österns vise föll ned framför Jesus och tillbad Honom. Så får också vi göra. Jesus är den tillbedjansvärde Guden som frälst oss ifrån allt ont. Vi lever i en mörk värld där de flesta är alldeles främmande för Honom. I världen kan vi inte finna Jesus, men vi har, som de vise männen, en stjärna att följa. Den stjärnan är Guds Ord, som lyser upp vägen för oss (Ps. 119:105). Guds Ord leder oss till Jesus som vår Herre och Frälsare, och därmed leder det oss också hela vägen hem till Himlen.

Bön: Herre Jesus, tack för att du är vårt hopp som aldrig slår fel, att allt vad du lovat alltid går i uppfyllelse. Bevara mig genom Guds Ord alltid hos dig, så att jag inte går miste om den sista uppfyllelsen: att alla dina trogna skall samlas inför dig i Himlen. Amen.

Betraktelse Nyårsafton

För barnPosted by Lars 2010-12-30 10:26:41

Betraktelse för Nyårsafton


Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg” (Jes. 43:25).


Nyårsafton är årets sista dag. Ett helt år, trehundrasextiofem dagar, ligger bakom dig. Hur har året varit? Nog har mycket hänt som varit roligt. Annat som varit ledsamt har också inträffat. Men viktigare än de yttre omständigheterna är hur ditt inre liv sett ut. Jesus säger att din själ är viktigare än allt gott, stort och fint i världen. Han frågar: ”Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?” (Mark. 8:36) och menar att om själen går förlorad är allt annat meningslöst.


En tillbakablick

Den ende som kan ge din själ evigt liv är Jesus (1 Joh. 5:12). Därför borde du fråga dig denna dag om det år som förflutit har fört dig närmare eller längre bort ifrån din Frälsare. Tron och lydnaden för dig allt närmare Honom. Ju mer du umgås med Jesus genom att lyssna till Honom i Bibelns Ord och gudstjänstens predikan och ju mer du samtalar med Honom i bönen, desto mer intar Han ditt hjärta och uppfyller det (Joh. 14:23). Och ju noggrannare du tar det med att efterfölja Honom, leva efter Hans vilja, desto närmare Honom lever du, desto tydligare ser du Honom (Joh. 7:17). Men det motsatta gäller också. Ju mer sällsynta de tillfällen blir då du lyssnar till Hans röst, desto mer avlägsen blir Han. Du rör dig mot de yttre utmarkerna av Guds rike och kanske bort över gränsen. Du börjar leva i synd och synden skiljer dig från Gud.

Se nu tillbaka på det år som gått, tänk på hur du umgåtts med Herren och med dina föräldrar, syskon och vänner. Har du älskat ”Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd” (Matt. 22:37)? Har du älskat ”din nästa som dig själv” (Matt. 22:38)? Finns det ett och annat som du ångrar? Har du syndat genom att strunta i Herren och Hans bud, varit dum mot dina föräldrar, syskon och vänner, är det mycket illa - ”ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt” (Jak. 2:10). Du kan inte heller gottgöra dina brott. Jesus frågar: ”Vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?” (Mark. 8:37). Ingenting, är svaret. Inte heller kan dina föräldrar eller syskon rädda din själ, hur kristna de än är: ”Men sin broder kan ingen friköpa, eller ge Gud lösepenning för honom” (Ps. 49:8).


Jesus arbetade för din frälsning

Men det finns en som har tagit sig an din sak. Det är Jesus Kristus själv, Guds evige Son (Hebr. 1:3). Han är försoningen för dina synder, och inte bara för dina ”utan också för hela världens” (1 Joh. 2:2). Det var ett tungt och mödosamt arbete Han utförde för att kunna utplåna dina överträdelser och synder. Han säger: ”Du har vållat mig arbete med dina synder och möda med dina missgärningar” (Jes. 43:24). På korset fick Han kämpa och lida då Han betalade priset för din själ. Men detta arbete utförde Han så grundligt att alla dina synder - inte bara de under det gångna året utan alla, ja alla synder under hela ditt liv – blev för evigt utplånade. Jesus, Guds Sons, blod renar dig från all synd (1 Joh. 1:7).


Jesus månar om sitt namn

Jesus gjorde detta för din skull, men också för sin egen skull. Han älskar dig och vill inte att din själ går förlorad. Han är också mån om sitt namn som Frälsare och vill äras som människosläktets Återlösare. Därför säger Han: ”Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg” (Jes. 43:25).

Så får du avsluta detta år med ett gott samvete, en själ som har frid med Gud och ett hjärta som är tvättat rent i Jesu blod.

Amen.

Betraktelse Annandag jul

För barnPosted by Lars 2010-12-25 19:49:49

Betraktelse för Annandag jul Matt. 2:13-18


Denna betraktelse är lång och därför indelad i små korta avsnitt. En god idé är att dela in de olika avsnitten i två delar. Den första delen kan man läsa på Annandag juls morgon och den andra delen, från och med ”Jesus fick själv utstå förföljelse”, på kvällen.


Morgonandakten


Fridsfursten föds

När Jesus föddes bland oss här på jorden sjöng änglarna utanför Betlehem att friden, den verkliga friden, hade kommit till jorden (Luk. 2:14). Detta eftersom barnet som blivit fött i stallet och lagd i krubban var Gud själv, Fridsfursten som profeten Jesaja hade sagt skulle komma med ljus, glädje och befrielse. Den sanna friden, frälsningen, är helt och hållet förbunden med barnet som Maria födde. Jesaja hade sagt att allt skulle bli bra och ordna sig för människorna i syndens mörker, ”ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste” (Jes. 9:6). Bland allt annat underbart Jesus är hör också Fridsfurste till beskrivningen av Honom.

Jesus kommer med frid...

När Jesus är vår vän är det verkligen så att vi har frid med Gud. Vi har goda samveten eftersom vi vet att vi genom Jesus har förlåtelse för alla våra synder. Och det är ju synden, allt det onda, fula och smutsiga vi gjort, som skiljer oss från Gud och som verkligen kan skada oss.

Det finns ingenting som kan skada oss så mycket som synden eftersom vi inte kan leva tillsammans med den gode, allsmäktige och livgivande Guden om vi har oförlåtna synder. Men när synden är förlåten är den borttagen och vi har evigt liv redan här och nu. Jesus skänker oss allt detta. Därför är Han Fridsfursten. För detta är vi Honom evigt tacksamma.


...inte fred

Men alla var inte tacksamma när Jesus föddes. Det fanns de som t.o.m. ville döda Honom. När fridens ljus börjar att lysa på jorden vill alltid ljusets motståndare släcka den himmelska lågan. Bakom de fientliga människorna som hatar Jesus, och som också hatar den sanna kyrkan som tror på Fridsfursten, står satan. När Jesus föddes hade han intalat kung Herodes att Jesus var ett hot mot dennes världsliga makt. Därför ville Herodes döda Jesus.

Kampen mellan Jesus och satan står det om redan i 1 Mos. 3:15. Kvinnans avkomma, den kommande Frälsaren, skulle komma att krossa ormens, djävulens huvud. Senare sägs det att det är genom Abrahams (1 Mos. 12:3, 22:18), Isaks (1 Mos. 26:4) och Jakobs (1 Mos. 28:14) avkomma, d.v.s. genom det judiska folket, som denna djävulens besegrare skulle komma. Därför gjorde den onde allt han kunde för att förhindra att profetian om kvinnans avkomma skulle gå i uppfyllelse. Faraos (2 Mos. 1:22) och Herodes småbarnsmord (Matt. 2:16) var av allt att döma led i detta. Genom dödandet av de judiska pojkarna i Egypten skulle släktlinjen från Abraham skäras av. Och genom att påverka Herodes till att ge befallning om de hemska spädbarnsmorden i Betlehem och trakten däromkring hoppades satan få Jesusbarnet mördat.

Ofreden drabbar också de kristna

Fiendskapen mot Jesus präglar också världens barns inställning till den sanna kyrkan, d.v.s. de människor som tror på Bibeln, Ordet om Fridsfursten. Jesus hade sagt att det skulle bli så: ”Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er” (Joh. 15:20).

Denna fiendskap mot dem som äger och lever i den sanna kärleken och friden, Guds barn, har alltid funnits på jorden, ända sedan syndafallet då djävulen lyckades locka Adam och Eva att göra det onda. En del människor vill följa Jesus. De tror på Honom och älskar Honom. Andra människor hatar Jesus och vänder sig emot dem som tror på Honom. Adam och Eva fick först två söner som hette Kain och Abel. Kain trodde inte på Guds löfte att Jesus skulle komma och frälsa människorna från djävulens makt. Abel däremot var rättfärdig (Matt. 23:35) och trodde på den kommande Fridsfursten. Därför hatade Kain Abel och dödade sin lille bror (1 Mos. 4:8).

Precis som det gick en skiljelinje genom Adams och Evas familj, där Kain vandrade i mörkret och hatade Abel som var ett ljusets barn, skapar budskapet om Fridsfursten Jesus ofred och hat här på jorden. Skiljelinjen skär genom alla gemenskaper; samhällen, arbetsplatser, skolklasser och familjer. Inte bara Adams och Evas familj blev splittrad utan Jesus säger själv att det nödvändigtvis blir så i många familjer: ”Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, och en man får sina egna till fiender” (Matt. 10:34-36).

Din egen familj

Om alla i din familj tror på Jesus, vill vara Hans vän och följa Honom skall du vara väldigt glad. Bed att Gud bevarar båda dina föräldrar, dig själv och alla dina syskon i tron på Jesus! Om alla blir kvar hos Jesus kommer alla att återses i Himmelen och leva för evigt tillsammans med Jesus.

Men enligt Jesu egna ord är det många familjer som är splittrade då det gäller det allra viktigaste i världen, inställningen till Honom. Lever du i en sådan familj skall du be för de familjemedlemmar som vandrar i mörkret. Du skall på alla sätt visa dem kärlek och vänlighet, men du skall inte följa med dem ut i mörkret när de försöker få dig att överge Jesus. Jesus säger när Han talar om splittringen inom familjerna: ”Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig” (Matt. 10:37).


Kvällsandakten


Jesus fick själv utstå förföljelse

Det kan bli så att de människor som inte vill följa Jesus sluter sig samman och gör Guds barn illa på olika sätt. Det kan ske genom hån, mobbning, uteslutning och t.o.m. förföljelse. När sådant händer skall vi veta att Jesus själv fick utstå förföljelse. Det skedde inte bara när Han som vuxen blev bekämpad av fariseerna och till slut blev gripen, pinad och dödad, utan redan när Han var nyfödd ville Herodes döda Honom. Herodes soldater hade fått order om att döda alla pojkar under två år i och omkring Betlehem (Matt. 2:16). Korsets hotfulla skugga vilade redan över stallet. En diktare har sagt: ”Du gjorde väl, du kom ... Men ack, min frälserman! din vagga och ditt kors stå redan när varann” (Bellman).

Stunden för Jesu lidande och död hade dock ännu inte kommit. Det skulle dröja ytterligare trettio år innan tiden var inne för Jesu korsfästelse. Därför visade sig en Herrens ängel för Jesu styvfar Josef och förvarnade honom om Herodes planer (Matt. 2:13). Den heliga familjen flydde efter ängelns anvisning till Egypten.

Jesus förstår oss och känner med oss

Till vårt land kommer flyktingar från andra länder. Många av dem har haft det svårt och tvingats fly från krig och annat elände. En del har tvingats fly därför att de är kristna, andra av politiska skäl eller för att de helt enkelt drabbats av svåra lidanden. Särskilt för de små barnen i sådana familjer kan det vara svårt. Jesus, som är vår broder och känner med oss i alla våra lidanden, har också delat erfarenheten av att vara flyktingbarn. Därför förstår Han också de svårigheterna.

Vare sig du som läser detta är flyktingbarn eller inte kan du vara alldeles säker på att Jesus förstår dig i alla dina livssituationer. Alltid kan du i bön vända dig till Honom och be om hjälp. Han har skapat dig och känner dig utan och innan (Joh. 2:25), ja bättre än vad du själv gör. Dessutom är Han själv människa och vet av egen erfarenhet hur det är att gå igenom svårigheter av olika slag. ”Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd” (Hebr. 4:15).


Jesus är den segrande Guds Son

Annandag juls budskap om trons martyrium, d.v.s. att man som kristen får lida för sin tro, ibland ända in i döden, är ett hårt tal. Men mitt i det svåra som kan drabba därför att man är en kristen, äger vi kristna en ”frid som övergår allt förstånd” (Fil. 4:7), en djup och varaktig lycka som överträffar allting annat. Detta därför att vi är på den segrande sidan! Jesus har en gång för alla besegrat satan. Det skedde på korset. Den segern kan vi redan nu genom tron vara alldeles säkra på. En gång i framtiden, när satan kastas i eldsjön (Upp. 20:10), skall vi också se det med våra egna ögon.

När Jesus familj hade flytt till Egypten undan Herodes förföljelse dröjde det inte länge förrän Herodes hade dött och de kunde återvända (Matt. 2:15). Samma främlingsland, Egypten, hade Israels folk också levt i under fyra hundra år av slit och mödor. När ängeln som tidigare varnat Josef visade sig på nytt och sade att de kunde återvända (Matt. 2:20) gick ett profetiskt ord från Hos. 11:1 i uppfyllelse: ”Ut ur Egypten kallade jag min son” (Matt. 2:15).

Detta ord gällde först Israel, Guds folk, som också kallades Guds son (2 Mos. 4:22, Hos. 11:1). Genom Mose kallade Gud sin förste son Israel ut ur Egypten. Men nu gällde Guds kallelse genom ängeln Jesus, Guds andre Son (som egentligen, i en annan mening, var Guds enfödde Son).

Israel kunde inte uppfylla den gudomliga viljan utan var en olydig son. Men vad Israel inte lyckades med, det kunde Guds gudomlige Son uppfylla. Israel hade varit otroende och avfällig. Folket hade förbrutit sig mot buden och därför gick många under när de i fyrtio år måste vandra i öknen. Men Jesus, Guds fullkomlige Son, prövades också i öknen under en fyrtioperiod (fyrtio dagar) och stod emot alla satans angrepp (Matt. 4:1-11). Och Han gjorde det i allas vårt ställe.

Det saliga bytet

Vi är lika lite som Israel i oss själva lydiga och rättfärdiga Guds barn. Vi har syndat och gjort det som är ont. Vi har varit olydiga och ofta tänkt mest på oss själva istället för på Gud och andra människor. Vi har fallit och förtjänar inte att få vara Guds barn. Men Jesus älskar oss så mycket att Han uppfyllt hela lagen i vårt ställe (Gal. 4:4-5). Han har segrat i vårt ställe och genom Hans seger är vi helt och hållet rättfärdiga. På korset skedde ett saligt (lyckligt) byte: Jesus tog våra synder så att vi slipper straffas för dem. Samtidigt gav Han oss sin laglydnad och helighet så att vi inför Gud räknas som lika rättfärdiga som Han själv är.

Eftersom vi är döpta och lever i tro på Fridsfursten ser vår himmelske Fader på oss med samma glädje som Han såg på sin Son vid dennes dop: ”Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje” (Luk. 3:22).

Amen.

Betraktelse för 4:e advent

För barnPosted by Lars 2010-12-20 10:16:39

Betraktelse för Fjärde advent


Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren” (Joh. 1:23).


Har ni tänt det fjärde adventsljuset hemma? Adventsstaken har fyra ljus därför att adventstiden börjar fyra söndagar före jul. Söndag efter söndag tänds ljus efter ljus och idag skall hela adventsstaken vara tänd, därför att idag är det sista söndagen före jul!


Jesus är världens ljus

Ljus hör julen till. Varför då? Därför att vi firar Jesu födelse vid jul och med Jesus kom ljuset till vår värld. Utan Jesus är allt mörker. Gud hade skapat allt underbart men genom att de första människorna syndade, och sedan alla deras efterföljande efter dem, hade hela världen svepts in i mörker, ett andligt mörker där Gud inte låter sig finnas. Men Gud hade sagt genom sin profet Jesaja: ”Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder [---]. Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram” (Jes. 9:1-2).

Sju århundraden senare var det dags. ”Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen” (Joh. 1:9). Jesus, Han som är rättfärdighetens sol (Mal. 4:2), den klara morgonstjärnan (Upp. 22:16), Lammet som skall vara vårt ljus i den Himmelska staden (Upp. 21:3), föddes. Alltsedan dess kan alla som tror på Honom få säker vägledning genom denna mörka, dimfyllda värld till Himmelens salighet. Jesus säger själv: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Joh. 8:12).


Johannes vittnar om ljuset

Denna dag, Fjärde advent, handlar om Johannes och om hur han visar till Kristus. Han var en profet som var sänd av Gud. Han predikade så kraftfullt om Guds rike att många trodde att Han var Messias, ljuset som de troende i Israel väntade på alltsedan de gamla profeternas dagar. Det är lätt att förstå varför folket trodde så med tanke på att ”bland dem som är födda av kvinnor finns det ingen som är större än Johannes” (Luk. 7:28), men de trodde fel om honom. ”Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset” (Joh. 1:8).

Johannes sade själv med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren” (Joh. 1:23). Det var för Herren Jesus Kristus som Johannes beredde väg. Han ville göra vägen alldeles rak såsom man gör när en kung skall komma. Kungens framträdande skall ske utan några hinder. Johannes kunde genom sin predikan förbereda folket att ta emot sin Kung, iordningställa vägen för Jesus Kristus. Därför är han den store vägröjaren.


Berg, sjunken, djup, stån opp!

Säkert har du nu under adventstiden före jul sjungit ”Bereden väg för Herran! Berg, sjunken, djup, stån opp!” (Lova Herren 87:1). Johannes predikade så att marken jämnades för Jesus. Bergen och höjderna sjönk och dalarna fylldes (Luk. 3:5). Men vilka berg var det som sjönk? Inte var det Judeens berg inte. Den yttre naturens form förändrades inte. Det var istället människornas högmod som krossades. Johannes talade nämligen om för dem att de var syndare som inte kunde bestå inför Guds dom (Luk. 3:7). Och det kan inte du heller! Tror du att du är helig och ren därför att du är tillräckligt snäll och god har du ett högt berg av högmod och stolthet inom dig. Då kan inte Jesus, ärans Konung, göra sin ankomst i ditt hjärta.

Att bli avslöjad som syndare är förödmjukande. Men det leder dig till Jesus Kristus, som är syndares vän. De som är ångerfulla över sina synder och är nedtryckta i den djupa förtvivlans dalar blir tröstade och uppresta av det glada budskapet om förlåtelse genom Jesus Kristus. Så fylls dalarna av syndaförlåtelsen och all Guds nåds gåvor. Så kan du fira en verkligt god jul och ta emot den största gåvan av alla, Jesus Kristus själv, ”härlighetens sken, ljus av Faderns ljus utgånget” (Lova Herren 261:3).

Amen.


Korta barnbetraktelser för jul

För barnPosted by Lars 2010-12-16 14:22:33

Små andakter vid adventstid och julens helger


Första advent


Och när Han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: ´Vem är Han?´” (Matt. 21:10).


Vem var det som drog in i Jerusalem? Det var Jesus Kristus som gjorde sitt intåg där för snart två tusen år sedan. Han red på en åsna och den stora folkskaran bredde ut sina mantlar för Honom på vägen. Samtidigt sjöng de och ropade ”Hosianna, Davids son! Välsignad är Han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden! (Matt. 21:9). ”Hosianna” betyder ”Herre, fräls!”, alltså ”Herre, rädda oss!”

Jesu intåg i Jerusalem, judarnas huvudstad, väckte sådant uppseende att hela staden började att undra vem Han var. De fick svaret att Han är Profeten, den som skulle komma för att verkligen uppenbara Guds vilja (5 Mos. 18:15, 18). Men Jesus är också mycket mer än så. Han är den sanne Konungen som har all makt i Himmelen och på jorden (Matt. 28:18). Han är vår sanne Överstepräst som burit fram sig själv som ett evigt gällande offer för våra synder (Hebr. 7:27, 9:14, 9:26, 10:14). Det var därför Han kom till Jerusalem den gången för snart två tusen år sedan. Han kom för att lida och dö för våra synder och sedan uppstå igen på den tredje dagen (Luk. 24:46).

Jesus är alltså vår sanne Överstepräst, Profet och Konung. Dessutom är Han Guds Son. Han är både människa, en som vi, och Gud på samma gång. Vem vill inte ha en sådan vän? Det bästa vi kan göra är att hylla Honom såsom folket gjorde vid Hans intåg i Jerusalem. Liksom Han kom till den heliga staden den gången för länge sedan vill Han nu komma till oss alla.


Andra advent


Denna söndag handlar om att ”Guds rike är nära”. Guds rike hör alltid samman med dess Konung Jesus. 1) För det första kom Guds rike till jorden på ett särskilt sätt då Jesus föddes, 2) för det andra kommer det till dig när du tror på Jesus och 3) för det tredje kommer det att upprättas synligt i sin fulla härlighet då Jesus kommer tillbaka.


1) ”Simeon var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst” (Luk. 2:25).


Advent betyder ankomst. På tågstationen finns en stor tavla där de som väntar på tågen kan se när de ankommer. Den vi i adventstid väntar på är Jesus. Hans ankomst till jorden skedde för lite mer än två tusen år sedan. Då gjorde han sin första ankomst. Många hade sedan länge väntat på Honom. Att Jesus Guds Son föddes till jorden och blev allas vår Frälsare är julens stora glädje- och firningsämne. Därför kallas de fyra veckorna före jul för adventstid.

2) ”Se, jag står vid dörren och klappar på” (Upp. 3:20).


Jesus vill också komma till dig personligen. Om du tror på budskapet om Honom, att Han är din Frälsare, har Han också gjort sin ankomst till ditt hjärta. Han vill in i alla människors hjärtan och där Han kommer in blir det en underbar gemenskap mellan Honom och den troende. Detta, skulle vi kunna säga, är Jesu ankomst till dig personligen.


3) ”Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer” (Jak. 5:7).

Jesus kommer också att synligt komma tillbaka hit till jorden för att döma levande och döda. Det blir Hans sista ankomst och då avslutas världshistorien. De otroende kommer att straffas för evigt men de som tror på Honom blir evigt frälsta. Så viktigt därför att Han fått göra sin ankomst i ditt hjärta redan nu.


Tredje advent


Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig” (Matt. 11:10).


Jesus citerar Gamla testamentet. Om vem handlar bibelversen? Den handlar om Johannes Döparen. I profeten Malakis bok, som skrevs på 400-talet före Kristi födelse, stod det att alldeles innan Frälsaren någon gång i framtiden skulle komma skulle något speciellt inträffa. En budbärare skulle gå framför Honom och bereda väg för Honom.

Nu hade detta bibelord gått i uppfyllelse! Johannes var denne budbärare, en verklig Herrens vägröjare - alltså en som gjorde det möjligt för människorna att tro på Herren och leva i gemenskap med Honom. Liksom de tidigare profeterna sade han till folket att de skulle överge sina synder och istället följa Guds vilja. Gud är ju helig och god och den som skall tillhöra Honom måste också vara sådan. Detta innebär, att om du har syndat, varit dum mot någon i familjen eller bland vännerna, är du inte sådan att du kan höra till Gud.

Men vet du vad Gud helst av allt vill? Han vill förlåta dig och alla andra människor. Och det kan bara ske genom tron på Jesus Kristus. Därför pekade Johannes också på Jesus och sade: ”Se, Guds Lamm, som tar bort världens synd” (Joh. 1:29). Jesus var ett speciellt och fullkomligt offer som på korset tog bort inte bara några synder för några människor utan alla synder för alla människor. Många syndare började tro på Jesus genom Johannes predikan. Nu uppmanar Gud också dig till det som gör dig till ett Guds barn: ”Se, Guds Lamm, som tar bort världens synd.” Att se är detsamma som att tro, att förtrösta på någon.


Fjärde advent


Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte” (Joh. 1:28).


Johannes kallades Döparen, därför att döpa var vad han gjorde vid sidan av att predika. Många människor kom ut till honom där han stod vid floden Jordan för att låta döpa sig (Mar. 1:5). Både sådana som öppet levt i synd och sådana som var egenrättfärdiga - alltså trodde sig vara heliga och goda av sig själva - ångrade sina synder och fick ta emot ”omvändelsens dop till syndernas förlåtelse” (Mark. 1:4). Att bli omvänd är att lämna ett liv i otro, synd och mörker och istället komma till Kristus och leva i ljuset tillsammans med Gud. Eftersom det bara är genom Kristus som det ges förlåtelse för synder förstår vi att det dop Johannes döpte med var ett kristet dop.

De flesta i vårt land har döpts som små spädbarn. Om detta gäller dig tog Gud genom det heliga dopet dig till sitt barn redan innan du frågade efter Honom eller förstod vad dopet handlar om. Du fick förlåtelse för det onda som finns i dig och som ibland gör sig påmint då du syndar och gör det som är ont och elakt. Du fick också utan att du visste det Guds särskilda beskydd. Änglarna vakade över dig. Så fick du under dina första år i livet leva som ett Guds barn utan att du funderade över det. Nu är du äldre och förstår mer. Du har blivit mer medveten och din tro behöver näras om den skall överleva. Därför är det viktigt att du lär dig mer om Guds kärlek genom Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare. ”Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd” (Mark. 6:16).


Julafton


Och hon födde sin förstfödde Son och lindade Honom och lade Honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget” (Luk. 2:7).


Julafton är den dag på året då man ger varandra presenter. Julklappar kallas de. Visst är det fint och vackert att visa varandra kärlek och uppskattning genom att ge varandra gåvor.

Gud har också gett oss en gåva. Den gåvan gav Han inte därför att vi varit duktiga, goda och lydiga, utan därför att Han älskar oss så mycket. Gåvan är Hans egen Son (Joh. 3:16). Med Sonen har Han också gett oss allt; syndernas förlåtelse, frälsning och evigt liv. ”Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet” (1 Joh. 5:12).

Det är klart att Gud, som är kärlek (1 Joh. 4:8), vill att alla människor skall ta emot Hans gåva och bli frälsta (1 Tim. 2:4). Gud hoppas, nu när Hans Sons födelse uppmärksammas till jul, att den som tidigare föraktat Hans gåva nu äntligen, denna jul, skall ta emot den. Han vill också att du tar emot Jesus, Hans stora julgåva. Den gåvan låter du väl inte ligga oöppnad?

Juldagen


Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren” (Luk. 2:11).


En ängel uppenbarade sig för några herdar utanför Betlehem för drygt två tusen år sedan. Han bar bud om en stor glädje då han talade om att ett barn hade fötts. Vem var det då som hade fötts? Det var Jesus och det speciella med detta var att det var Herren som föddes, Gud själv. Gud är treenig; Fadern, Sonen och den Helige Ande. Den som föddes var Sonen, som också kallas Kristus eller Messias med ett ord från hebreiskan, som var det språk judarna talade. Kristus eller Messias betyder att vara smord med Guds Helige Ande och det var Jesus verkligen.

Det sägs också att detta barn, som föddes den heliga julnatten, är en Frälsare. Vad betyder det? En frälsare betyder en som räddar. Om någon t.ex. ramlar ned i en isvak vore det underbart om någon kom förbi och räddade livet på den drunknande. Skulle detta ske blir den som hjälpts tacksam mot sin räddare resten av sitt liv.

Jesus är en ännu mycket större räddare eller Frälsare. Han har nämligen frälst oss från våra synder, från den eviga döden i helvetet och från djävulens hela makt. Ett sådant stort frälsningsverk kan bara den göra, som inte bara är människa som vi utan samtidigt Gud. Nog har vi anledning att vara tacksamma och fira Hans födelse, julens stora firningsämne, med stor glädje.


Annandag jul


Och de hetsade upp folket och de äldste och de skriftlärda, och dessa överföll Stefanus, släpade honom med sig och förde honom inför Stora rådet ” (Apg. 6:12).


Under julhelgen firar vi Annandag jul som handlar om martyrerna. Martyr betyder egentligen vittne, men har fått betydelsen en som lider och dör för sin kristna tros skull. Det är nämligen många Jesu vittnen som under århundradenas lopp dödats för sin kristna tros skull. Stefanus, som var diakon (församlingstjänare) i den allra första församlingen i Jerusalem, var den förste som dödades.

Tycker du synd om honom för det? Det skall du inte göra. När han förhördes i judarnas domstol såg alla att hans ansikte såg ut som en ängels och när de sedan ville döda honom fick han uppfylld av Guds helige Ande se Jesus på Guds högra sida. Han var så uppfylld av Guds kärlek att han t.o.m. sade om den folkhop som stenade honom till döds: ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd” (Apg. 7:60). När han lämnade detta jordeliv kom han genast till Jesus och fick del av Himmelrikets glädje.

Du skall vara glad och tacksam till Gud att du lever i ett land där det är tillåtet att vara kristen. Men om det skulle bli svåra tider och situationer behöver du inte vara rädd eftersom Gud då ger dig kraft att stå fast i tron såsom Han gjorde med Stefanus.


Söndagen efter jul


Där [vid templet] fanns också [förutom Simeon] en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam” (Luk. 2:36).


Simeon och Hanna var två fromma, gudfruktiga människor som länge hade väntat på Israels tröst, den kommande Frälsaren. När Jesus fötts skulle han fyrtio dagar gammal bäras fram till templet och Maria och Josef skulle då offra ett par duvor såsom det var bestämt i Mose lag (3 Mos. 12:2-4, 8).

Simeon hade fått veta av Gud att han före sin död skulle få se Frälsaren och vägledd av Guds Helige Ande hade han begett sig till templet just när Jesu familj kom dit. Han blev så lycklig när han såg dem komma att han tog det lilla barnet Jesus i sina armar och stämde upp en lovsång till Gud.

Hanna befann sig alltid i templet och tjänade Gud med fastor och böner både dag och natt. Just när Josef och Maria kom med Jesus prisade hon Gud och talade med alla om den Frälsare som de väntade på.

Simeon och Hanna visste vad som var det viktigaste i livet. De var helt inriktade på Jesus och tänkte och talade knappast om någonting annat. Deras största glädje i livet var den frälsning som Gud berett åt alla folk. Så är det väl också i ditt liv? Ingenting är ju större och mer underbart än den kärlek Gud visat oss genom att sända oss sin Son så att vi får syndernas förlåtelse, evigt liv och lycka.


Nyårsafton


Han skall åter förbarma sig över oss och trampa på våra missgärningar. Du skall kasta alla deras synder i havets djup” (Mika 7:19).


Nyårsafton är årets sista dag. Då kan det vara passande att tänka tillbaka på det år som varit. När Guds Ande får visa oss hur vi levt våra liv i förhållande till Guds heliga lag, ser vi att vi inte alls varit så goda, skötsamma och vänliga som vi borde varit (Joh. 16:9-10). Vi har inget att berömma oss av (Rom. 3:27) utan allt vi kan hoppas på är Guds nåd och barmhärtighet.

Nu är det så väl att Gud sänt sin Son till jorden just för att ”försegla synder” och ”försona skuld” (Dan. 9:24), d.v.s. ta bort all vår syndaskuld. Det gjorde Han så grundligt på korset att det med rätta heter att alla våra synder är kastade i havets djup (Mika 7:19). Meningen är att lika förlorade och oåtkomliga de föremål är för oss som sjunkit till botten på ett flera tusen meter djupt hav, lika (eller ännu mer!) borta, för evigt utplånade, är våra synder genom Kristi försoning.

Därför får vi lägga alla våra synder bakom oss och börja ett nytt år lika rena och vita som ett alldeles nytt och obefläckat papper, eller, med en annan jämförelse som gäller oss på ett direkt sätt: Vi är p.g.a. Jesus, trots ännu ett år av ofullkomlighet och synder, lika rena, heliga och rättfärdiga som vi var den dagen då Gud tog oss upp i sin familj genom det heliga dopet.


Nyårsdagen


Men du är densamme och dina år har inget slut” (Ps. 102:28).


Ett nytt år ligger framför dig. Ingen vet hur det nya året kommer att bli. Många överraskningar väntar, både sådant som kommer att glädja dig och sådant som kommer att göra dig ledsen.

En del människor ser med oro på framtiden, men det behöver inte du göra. Vad som än händer vet du ju att Herren Gud sitter på tronen i Himmelen. Den allsmäktige Konungen älskar dig och det ligger en underbar trygghet i det. Då kan ju inget verkligt ont, något som för evigt skadar dig, inträffa. Tvärtom måste ju allt som sker dig, även det smärtsamma och tråkiga, till sist, i det långa loppet, vändas till välsignelse för dig. Paulus skriver: ”Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa” (Rom. 8:28). Därför kan du med trygghet lägga det nya året i Herrens hand och säga till Honom: ”Men du är densamme och dina år har inget slut” (Ps. 102:28).


Söndagen efter Nyårsdagen


När Jesus hade blivit döpt, steg Han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och Han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över Honom. Och en röst från himlen sade: ´Denne är min Son, den Älskade. I Honom har jag min glädje.´” (Matt. 3:16-17).


När Jesus döptes hördes Hans himmelske Faders röst. Samtidigt sänktes den Helige Ande ner över Honom. Himmelen var öppen och Gud Fader sade att Jesus är Hans älskade Son.

Vi hör här talas om tre väldiga, allsmäktiga personer: Gud Fadern, Gud Sonen och Gud den Helige Ande. Du har nog hört talas om treenigheten. Vad betyder egentligen det ordet? Det betyder att Gud är en enda samtidigt som den ende sanne Guden är tre personer; Fadern, Sonen och den Helige Ande (Matt. 28:19). Därför är Gud tre-enig. De tre gudomspersonerna, fastän ett till sin natur eller sitt väsen, står i relation till varandra – de talar till varandra och de lever i en evig, fullkomligt kärleksfull gemenskap med varandra. Jesus är Faderns älskade Son som vi hörde rösten från Himmelen säga vid Jesu dop.

Kan du förstå hur Gud kan vara en enda och samtidigt tre personer? Nej, det kan du inte eftersom ingen människa kan det. Det finns ingenting liknande i hela skapelsen och därför kan vi inte heller göra jämförelser för att kunna förstå. Men du behöver inte förstå allt som har med Gud att göra. Däremot får du tro på Guds uppenbarelse, vad Han visar dig i sin heliga bok Bibeln. Du får tro att du har en Fader i Himmelen som älskar dig, att Guds Son Jesus Kristus i sin oändligt stora kärlek frälst dig och att Guds gode Helige Ande leder dig allt närmare Jesus.


Trettondedag jul


När Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid, se, då kom visa män från Östern till Jerusalem och frågade: ´Var är judarnas nyfödde konung? Vi har sett Hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe Honom´" (Matt. 1:1-2) .


Visa män från Östern hade sett en stjärna gå upp. De visste att detta betydde att en stor Konung hade fötts. De lämnade sitt land och begav sig iväg på en lång och mödosam resa för att hylla och tillbe den nyfödde. Stjärnan ledde dem till slut till det hus där Jesus var.

Också du har en stjärna som visar dig till Jesus. Den stjärnan är Bibeln, Guds Ord. I Psaltaren står det: ”Ditt Ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig” (Ps. 119:105). I Bibeln finner du Jesus. Genom den undervisning du får i Bibeln stärks din tro på den underbare Frälsaren och du kan falla ned och tillbe Honom såsom de visa männen gjorde.

Betraktelse 3:e advent

För barnPosted by Lars 2010-12-12 14:58:32

Betraktelse för Tredje advent


"Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Se, de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. Men vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, det säger jag er: Han är ännu mer än en profet. Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig” (Matt. 11:7-10).


Den tredje söndagen i advent handlar om Johannes Döparen. Som den siste i raden av alla Gudsmän som vittnade om den kommande Frälsaren trädde han fram. Han är en mycket viktig person i Guds rikes historia och därför kommer både denna söndag och nästa att handla om honom. Men vem var han egentligen? Jesus säger att


Johannes är budbäraren

Det budskap Johannes frambar beredde vägen för Jesus, och därför kallas han den store vägröjaren. Johannes var verkligen en vägröjare som öppnade folkets väg till Jesus. Han fick många av Israels folk att omvända sig till Herren, deras Gud. Det kunde han göra, därför att han uppfylld av den Helige Ande vittnade om sanningen. Nästa söndag skall du få höra mer om hans budskap. Idag skall vi ta reda på hur hans predikan kunde ha sådan mäktig verkan och hur den helige Andes kraft märktes i hans liv.

Hemligheten ligger i orden som Jesus frågade folket som sökt upp Johannes ute öknen: ”Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder?" Nej, ingenting av detta var Johannes.


Johannes var inte någon vindflöjel...

Vet du vad en vindflöjel är? Det är en vimpel (liten flagga) som sitter högst upp på masttoppar. När man vill veta åt vilket håll det blåser tittar man på vindflöjeln. Den är som ett ”strå som vajar för vinden”. Det finns många människor som är sådana. Så fort de får reda på att de flesta i samhället tycker på ett visst sätt anpassar de sig efter detta, oavsett om det är rätt eller fel. Någon vindflöjel, någon som vänder kappan efter ”samhällsvindarna” och ändrar sig efter varje ny idé som blir allmänt accepterad, var Johannes inte. Då hade han aldrig kunnat förbereda vägen för Jesus.

Johannes var verkligen radikal. Att vara radikal är inte, som många tror, att ha extrema och märkliga idéer och strida för sin sak, gärna på ett aggressivt sätt. Att vara radikal har istället med förankring att göra. ”Radikal” kommer från latinets ord för rot. Den som är radikal har sina rötter djupt planterade i jorden. Rötterna har sökt sig så djupt att de är förankrade i själva stengrunden. Och för en kristen är den klippan Kristus.

I våra tider är det tyvärr mycket som är galet i samhället. När en ny idé allmänt accepteras vänder sig alla strån efter vinden, även om det strider mot både Guds Ord och vad som är förnuftigt. Men den kristne står i sådana situationer fast på Guds Ords orubbliga grund. Sedan må han eller hon av världsmänniskorna kallas extremist eller något ännu mycket värre. Det viktiga är inte vad människorna anser. Det viktiga är hur Gud ser på saken.

Johannes var förankrad i Kristus. Han var inte ett strå som vajade för vinden. Hans rötter sökte sig djupt ned, ända ned till klippan Kristus. Du vill väl också vara som Johannes och hålla dig till Guds Ords sanning, även om de flesta tycker annorlunda?


...eller någon framgångsrik världsmänniska

Johannes var inte heller någon framgångsrik, välbetald världsmänniska. "Gick ni ut i öknen för att se en man klädd i fina kläder?" frågade Jesus folket. "Nej, sådana finns i kungapalatsen" blev svaret som Han själv gav. Anpassar man sig till världens icke-kristna tankesätt kan det ibland leda till framgång och rikedom. Men Johannes eftersträvade inte sådant. Han bar istället kläder av kamelhår och hans mat var gräshoppor och vildhonung (Matt. 3:4). Hans tillvaro var alltså långt från yttre, världslig framgång, från de fina kläderna och kungapalatsen.

Visserligen hamnade Johannes till sist i kungapalatset, men då i dess fängelsehåla. Han hade nämligen sagt till själve kung Herodes att det var förbjudet för honom att gifta sig med sin brors hustru, vilket han hade gjort (Mark. 6:17-18). Eftersom Johannes predikade mot synden blev han belagd med fängelsestraff och senare avrättning. Så mycket betydde Guds Ords sanning för Johannes att han hellre dog än att förtiga den eller ansluta sig till lögnen.

Vi skall vara glada att vi inte behöver sitta i fängelse därför att vi är kristna. Men vi skall älska sanningen så mycket att vi är beredda att lida för den, om det skulle bli nödvändigt. Sådan var Johannes. Tänk om vi idag skulle be Jesus att Han ännu mer uppfyller oss med den Helige Ande, så att vi fick något av den kraft Johannes hade och så modigt kan vittna om Guds Ords sanning för släktingar och vänner, ja för både kända och okända.

Amen.

Barnbetraktelse 2:a advent

För barnPosted by Lars 2010-12-05 22:04:33

Betraktelse för Andra advent


När ni ser att detta händer, vet ni [---] att Guds rike är nära. Amen säger jag er: Detta släkte skall inte förgå, förrän allt detta sker. Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå” (Luk. 21:31-33).


När Jesus kommer tillbaka hit till jorden kommer Guds rike inte längre att vara osynligt, såsom det är nu, utan då kommer ”nya himlar och en ny jord” att bli hemmet för alla som tror på Honom. Där kommer bara ”rättfärdighet bo” (2 Petr. 3:13), d.v.s. i denna nya värld kommer allt att präglas av Guds kärlek, av det som är gott, rätt och sant. Jesus har sagt att när tiden för detta börjar närmar sig, då kommer vissa saker att ske med denna gamla värld som vi nu lever i. När vi ser de tecken som Jesus anger skall vi inte bli rädda och missmodiga – för det är tråkiga saker som skall ske – utan istället, som Jesus säger, ”lyfta upp era huvuden” för då ”närmar sig er förlossning” (Luk. 21:28), d.v.s. då är dagen nära då Han skall ta oss hem till Himmelen.

Vad är det då för tecken som Jesus talar om skall visa att Guds fullkomliga härlighetsrike är nära? Han anger tre olika slags tecken.


Tecken i naturen

Jesus säger att det kommer att bli väldiga omvälvningar här på jorden när tiden är nära för Hans återkomst. Havet kommer att dåna, väldiga eldsvådor att härja (Luk. 21:26) och stora jordbävningar drabbar den ena platsen efter den andra (Matt. 24:7).

Om vi studerar de jordbävningar, tsunamis, orkaner och skogsbränder som ägt rum de senaste decennierna är det tydligt att sådant har ökat. Enligt en vetenskaplig rapport har naturkatastroferna fyrdubblats de senaste tjugo åren. Det tycks verkligen som att tiden håller på att rinna ut, att den tid är nära, då ”himlen skall försvinna som en rök och jorden nötas ut som en klädnad” (Jes. 51:6). Men då skall du inte bli ängslig och rädd. Det behöver bara de icke-troende vara. Andra delen av den bibelvers jag nyss citerade lyder: ”Men min frälsning skall förbli för evigt, min rättfärdighet skall inte brytas ner”.


Tecken i människovärlden

Jesus säger också att det kommer att bli förändringar i samhället, hur människor är mot varandra. Han säger att ”folk skall resa sig mot folk och rike mot rike” (Luk. 21:10), det kommer att höras ”stridslarm och rykten om krig” (Matt. 24:6). Det kommer att begås fler brott och den allmänna kärleken mellan människor kommer att svalna (Matt. 24:12).

Även här ser vi att det som Jesus beskriver stämmer in på vår tid. Den samlade kriminaliteten ökar och sådana grova brott som mord, som var ytterst ovanligt för bara någon generation sedan, är i dag vardagsmat som knappt noteras i tidningarna. Men inte heller detta behöver skrämma Guds barn. ”Se till att ni inte blir skrämda”, säger Jesus (Matt. 24:6). Den som vill höra Jesus till kommer att bli bevarad hos Honom genom alla svårigheter. ”Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand”, säger Han (Joh. 10:28).


Tecken i kristenheten

Det svåraste som enligt Jesus kommer att ske före Hans återkomst, och som vi alla behöver vara särskilt på vår vakt emot, är att många kyrkor och församlingar kommer att överge den kristna tron. Han talar om att många falska frälsare kommer att träda fram och bedra många (Matt. 24:5) bl.a. genom tecken och under (Matt. 24:24) och genom sin apostel Paulus säger Han att ett stort avfall kommer att ske före Hans återkomst (2 Tess. 2:3, 1 Tim. 4:1).

Ser vi ut över de olika kyrkorna idag är det mycket få av dem som följer Bibeln och predikar evangeliet, det glada budskapet om frälsning genom Jesus Kristus. Avfallet från kristen tro är mycket stort inom kristenheten. Ta dig därför till vara! Långtifrån allt som ger sig ut för att vara kristendom är i själva verket det. Hur skall du då veta vad som är sanningen? Det vet du ju genom att jämföra med vad som står i Bibeln. Den är ju måttstocken som vi skall pröva allt efter (Apg. 17:11, 1 Petr. 4:11). Om någon säger att det inte finns någon Himmel eller något helvete, att Jesus inte är Guds Son och Frälsaren som dött på korset och sedan uppstått igen på den tredje dagen, att Guds Ord inte är fullkomligt sant o.s.v. skall du inte tro på dem eller vara med i deras kyrka eller församling.

Det är lätt att bli ledsen när man ser hur många kyrkor övergett Guds Ord, men även detta är alltså ett tecken på att Jesus är nära, att tiden för Hans ankomst är inne. Därför kan vi vara trygga och varje dag vänta oss att Jesus kommer tillbaka. Kanske Han kommer idag?

Barnbetraktelse 1:a advent

För barnPosted by Lars 2010-12-02 14:39:34

Betraktelse för Första advent


Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden! ” (Matt. 21:8-9).


Advent betyder ankomst och adventstiden är de sista fyra veckornas väntan innan vi firar Jesu ankomst till vår jord, alltså Hans födelse i Betlehem. På olika sätt vill söndagarna i advent förbereda oss på att kunna fira jul på ett välsignat sätt. Första advent handlar om när Jesus gjorde sin ankomst till Jerusalem, judarnas huvudstad, bara några dagar innan Han dog och uppstod.


Förutsägelsen

Bibeln är en märklig bok som innehåller övernaturlig, himmelsk uppenbarelse. Gud uppenbarar i sitt heliga Ord sådant som vi annars inte skulle känna till. Under gamla förbundets tid, den som rådde före Jesu födelse, förutsade Gud genom sina profeter vad som skulle komma att ske i framtiden. Han hade sagt genom sin profet Sakarja över fem hundra år i förväg att Israels Konung skulle komma ridande på en åsna, på en åsninnas föl (Sak. 9:9). Kungar brukar ju rida på ståtliga stridshästar, men denne Konung var annorlunda. Mild och ödmjuk red Han på det anspråkslösa djuret. Även den jublande skaran som hyllade Jesus vid intåget i Jerusalem finns förutsagd i Psaltaren, Bibelns stora bönbok. I Ps. 118:24-27 står det:


”Detta är den dag som HERREN har gjort, låt oss på den jubla och vara glada! O, HERRE, fräls! O, HERRE, låt allt lyckas väl!” Välsignad vare Han som kommer i HERRENS namn! Vi välsignar er från HERRENS hus. HERREN är Gud, och Han gav oss ljus. Ordna er i högtidsled med lövrika kvistar i händerna.”

Just så sjöng människorna när Jesus red in i Jerusalem århundraden senare. Är inte Bibeln en märklig bok som så exakt förutsäger händelser som ännu inte ägt rum? Ingen människa skulle kunna göra sådana framtidsförutsägelser. Du kan därför vara fullt och fast säker på att allt som står i Bibeln är Guds eget Ord och fullständigt sant.


Den första fullbordan

Det som profeterades i Ps. 118 – att Guds folk skulle bära kvistar i händerna och ropa ”O, HERRE, fräls” - fick alltså sin uppfyllelse vid Jesu intåg i Jerusalem då den Hosianna-ropande folkmassan med palmblad hyllade Honom. ”Hosianna” betyder nämligen just ”Herre, fräls!”. Palmblad använde man för att visa att någon segrat. Folkskaran hyllade alltså Jesus som sin sanne och segrande Konung och bad Honom att frälsa, rädda, dem.

Så skall också du göra. Gör du det har du gemenskap med Jesus. Liksom Han ödmjuk red in i Jerusalem - judarnas huvudstad och världens andliga centrum - den gången för snart två tusen år sedan, kommer Han också stilla och fridfullt in i ditt hjärta - din personlighets centrum - och skänker dig frid och glädje.


Den slutliga fullbordan

Vi har sett hur profetian, förutsägelsen, från Ps. 118 gick i fullbordan för länge sedan i Jerusalem. Men ännu återstår den fullkomliga uppfyllelsen av Psaltarens Ord. När folket med palmblad hyllade Jesus var detta bara en liten föraning av, ett svagt förspel till, den eviga hyllning som alla frälsta människor en gång kommer att stämma upp i det himmelska Jerusalem, som är den eviga glädjen hos Gud.

Jesu lärjunge Johannes fick på sin ålderdom se in i framtiden och t.o.m. ända in i Himmelen. Han fick då se alla frälsta genom alla tider, en stor vit skara som ingen kunde räkna. Och med palmblad i händerna ropade de med hög röst: ”Frälsningen tillhör vår Gud, Honom som sitter på tronen, och Lammet” (Upp. 7:10). Lammet är Jesus.

Guds folk var i Johannes syn redan hemkomna till det slutliga Himmelriket. Nu ropade de inte längre om att bli frälsta (som i Ps. 118:25 och Matt. 21:8-9) utan nu lovsjöng de Gud och Lammet därför att frälsningen tillhör dessa gudomspersoner.

Fanns du med i Johannes syn bland alla dem som här i tiden, medan de levde på jorden, blivit frälsta? Det gjorde du om du tror på Honom som din Konung och Frälsare och därmed redan nu lever i gemenskap med Honom.

Amen.

Next »