Skattkistan

Skattkistan

Predikan 2:a eft. tref.

PredikningarPosted by Lars 2014-06-28 17:32:07

av Lars Borgström Predikan 2:a sönd. eft. tref. Luk. 9:51-62

Jesus kallar alla människor till sitt rike. För 61 år sedan hölls en predikan i norsk radio över vår predikotext. Predikanten, prof. Ole Hallesby, var mycket tydlig med vad kallelsen handlar om. Den handlar om att bli frälst undan den eviga förtappelsen till den eviga saligheten hos Gud. För många kom detta tydliga budskap som en chock. Hallesby frågade det norska folket i direktsänd radio: ”Hur kan du som är oomvänd - hur kan du lugnt lägga dig att sova på kvällen, du som inte vet om du kommer att vakna i din säng eller i helvetet?” Det blev en lång och intensiv debatt efter Hallesbys ”helvetespredikan”, en debatt som tog fart också i vårt land. Många var de teologer, biskopar och präster som försökte lugna allmänheten och försäkrade att saken inte var så allvarlig som Hallesby framställt den, att Gud är god och inte kommer att pina människor för evigt o.s.v. Men saken är just så allvarlig som den predikan, som nådde det norska folken den 25 januari 1953, gjorde gällande.

Kallelsen gäller räddning från helvetet

Det är allvarligt att vara människa. Vi lever bara en enda gång och vi dör bara en enda gång. Och när vi dött skall vi dömas en enda gång. ”Det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas” (Hebr. 9:27). Det finns bara en enda evighet som sedan följer på domen, och den blir antingen odelat god eller odelat ond – antingen evig salighet i Himmelen eller evig pina i helvetet. I Bibelns sista kapitel läser vi hur människorna får det i och med domen: ”Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig” (Upp. 22:11). Detta innebär att på domens dag ”fryses” alla människors tillstånd och ingen förändring är längre möjlig.

Den som på den dagen lever i orättfärdighet och orenhet utan gemenskap med Frälsaren kommer att fortsätta att göra detta i all evighet. Den som aldrig här i tiden bad ”ske din vilja” kommer att få höra Gud säga till dem: ”Nu får din vilja ske! Nu får du vara så förtappad och oren för alltid som du velat vara under hela din nådatid.” Detta är stunden från vilken alla kommer att förbli sådana de just då är. Därför är det så oerhört viktigt att vi nu, innan det blir för sent, prövar huruvida vi lever i tron. De som lever i orättfärdighet står under domen. Att Gud inte genast straffar dem beror på Hans tålmodighet, att Han inte vill att de skall gå förlorade. Han uppskjuter straffet och väntar på deras omvändelse. Vi ser det i vår text. Samariterna dödades inte fastän de avvisade Jesus. Jakob och Johannes ville att eld skulle falla från himlen över den otroende byn, men Jesus tillrättavisade dem (v 55). Jesus säger själv, på ett annat ställe: ”Inte sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bli frälst genom Honom” (Joh. 3:17).

Men en dag blir det alltså för sent att omvändas. Den som inte bekänner sin synd och tror på Jesus, Hans nåd och förlåtelse, kommer på domedagen att bli bestraffad för all den skuld han samlat på sig. Den dagen måste varje människa avlägga räkenskap för sitt liv, vare sig de själva vill det eller inte. Vi skulle kunna säga att Gud ännu med ena handen räcker fram sin nåd åt alla syndare, samtidigt som Han med andra handen håller tillbaka sin vrede. Sådan är situationen under nådatiden. Men när ”Guds rättfärdiga dom uppenbaras” (Rom. 2:5) dras båda händerna tillbaka. Ingen nåd ges längre och vreden får sitt fulla utlopp.

Guds domseld, som Jakob och Johannes önskade skulle falla över den samaritiska byn, och som faktiskt redan inom tidens gränser har fallit över andra städer som Sodom och Gomorra, skall då för evigt plåga alla som föraktat evangeliet under nådatiden (Matt. 25:41). Det är denna eviga eld, helvetes alla kval och pinor, som Jesus kallar människor bort från.

Kallelsen gäller till himmelriket

Det finns inte bara ett ”från” utan också ett ”till”. Jesus kallar oss till himmelriket. Det är brådskande att hörsamma denna kallelse. Två av dem som Jesus möter i vår text fick höra att allting annat måste stå tillbaka för Guds rike. En av dem sade: ”Herre, låt mig först gå och begrava min far” (v 59). Den andre sade: ”Jag vill följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av min familj” (v 61). Jesus sade till dem båda att nu, när de hört kallelsen, måste de genast följa Honom: ”Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike” (v 62).

Jesus ryggade inte heller för att tala om lärjungaskapets kostnader. En annan sade till Honom: ”Jag vill följa dig vart du än går” (v 57). Den mannen fick svaret: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar bon, men Människosonen har inget att vila huvudet mot” (v 58). Jesus är tydlig med att det kan få kännbara konsekvenser att följa Honom. En Jesu lärjunge kan bli hånad, förföljd och t.o.m. dödad för sin tros skull. Just denne man varnades att han skulle kunna komma att bli utan hem för efterföljelsens skull. Så kan det gå också i vår tid.

Men vad än kostnaden blir är det värt priset. Himmelriket är mer värt än allting annat. En gång skall det som här troddes och endast var en fördold verklighet förbytas i åskådning och bli uppenbart. Det sker då Jesus väcker upp de döda och de nya himlarna och den nya jorden uppenbaras. Job säger: "Jag vet att min återlösare lever, och som den siste skall Han träda fram över stoftet. När sedan denna min sargade hud är borta, skall jag i mitt kött skåda Gud. Jag skall själv få skåda Honom, med egna ögon skall jag se Honom, inte med någon annans. Därefter trånar jag i mitt innersta" (Job. 19:25-27). Tänk att få skåda Honom som räddat oss, att få se Frälsaren sådan Han är!

Kallelsen gäller dig

I en sång sjunger vi: ”Till den himmel, som blir allas, Vilka Kristus höra till, Ingen är, som icke kallas, Ingen han borttappa vill. Till hans hjärta en och var Lika öppen tillgång har. Samma röst till alla ljuder, Samma frälsning han dem bjuder” (Lova Herren 271:1). Herren Jesus vill verkligen att alla människor skall bli frälsta. Han som grät över det obotfärdiga Jerusalem (Luk. 19:41) önskar hett att du inte skall tillsluta ditt hjärta för Honom. På många sätt söker Han dig. Främst genom sitt Ord naturligtvis. Genom Bibeln och den bibelenliga predikan och undervisningen talar Han till dig. Och när du inte vill lyssna sänder Han olika budbärare framför sig: sorgen, lidandet och glädjen. T.o.m. lidanden och olyckor är verktyg Han använder sig av för att föra oss närmare sig. I 1878 års katekesförklaring läser vi följande: ”De olyckor, som träffar människorna, bör vi aldrig anse såsom verkan av en slump eller av ett blint och obevekligt öde, utan såsom för syndens skull skickade av Gud, de ogudaktiga till straff, varning och väckelse, men de gudfruktiga till prövning och stadfästelse av deras hopp, kärlek och förtröstan till Gud (Jer. 2:19, Job 5:17, Pred. 7:4)" (st. 106).

Kallelsen till Guds rike ljuder idag. Det är viktigt att vi betänker stundens allvar. ”Det givs en tid för andra tider, Som kallas må din sökningstid” (Lova Herren 284:1). Det är inte så, som vi ibland lättsinnigt tror, att Herren alltid finns på plats när vi tycker att det passar. Jesus finner vi bara, när Han söker och kallar oss. Det gäller att ta vara på den tid då Han kallar oss.

I vår text möter vi tre män som kom i samspråk med Jesus. Jesus talade med dem om kallelsens brådska och efterföljelsens kostnad (v 56-62). Hallesby sade helt riktigt i sin predikan: ”Det är icke mycket vi hör om dessa tre. Vi får inte ens höra deras namn. Inte heller hur det gick med dem. Men vi skall träffa dem igen en gång framför den vita tronen. Och antingen de blev frälsta eller förtappade, så får vi veta att det viktigaste bladet i deras livs historia skrevs denna dag. Därför att då mötte de Jesus. ´Medan de vandrade vägen fram´, står det. Ett oförglömligt stycke väg. Och en oförglömlig vandring i samtal med Jesus.”

Idag har du fått höra hur viktigt det är att du inte håller dig borta från Jesus. Du har också fått höra hur mycket Jesus vill ha dig hos sig i Himlen. Han har köpt dig sådan du är. Han är betalat hela priset för all din synd och skuld. Det är därför alldeles onödigt att du går förlorad. Kom därför till Honom! Kom, och kom nu!

Amen.