Skattkistan

Skattkistan

Recension av Tillbaka till friheten - att tänka lutherskt idag

RecensionerPosted by Lars 2017-10-26 22:04:57
Recension av Tomas Nygrens och Kjell O Lejons bok "Tillbaka till friheten - att tänka lutherskt idag" i Världen Idag, publicerad oktober 2017:

--------------

Recension av Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag

Den 31 oktober är det på dagen 500 år sedan Martin Luther spikade upp de 95 teserna på slottskyrkans port i Wittenberg, det som blev startskottet till reformationen och den lutherska kyrkans uppkomst, i förlängningen också till hela protestantismen. Lagom till detta jubileum har Tomas Nygren och Kjell O Lejon, båda verksamma vid Johannelunds teologiska högskola, gett ut den lilla boken (120 s) Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag. Boktiteln håller vad den lovar: Genom att på ett enkelt och klart sätt förklara vad evangeliet är – ”jag är djupast sett vad Gud förklarar mig vara för Kristi skull: rättfärdig” (s 38) – leder boken läsaren in i den verkliga, andliga friheten. Och genom att behandla en rad centrala teologiska frågor ur ett lutherskt perspektiv blir boken en god introduktion till lutherskt tänkande. Nygren har skrivit tjugofyra kapitel och Lejon de två avslutande, som handlar om Luthers liv och lutherdomens betydelse för samhällets utveckling.

Viktiga sanningar lyfts fram

Några klargöranden i boken är särskilt välbehövliga i vår tids andliga och kyrkliga klimat, som vad helheten beträffar i rask takt avlägsnar sig från biblisk, klassisk kristen tro. Till klargörandena hör framhållandet av Guds helighet och Hans beslutsamhet att bestraffa synden. Nygren fastslår: ”Gud [kan inte] vara tolerant mot det onda. Gud beskrivs i Bibeln som helig och rättfärdig, med andra ord extremt allergisk mot all ondska och orättfärdighet” (s 37). Lika tydligt som Guds vrede framträder också nåden – för Kristi skull: ”Bakom rättfärdiggörelsen ligger att Gud själv i Kristi korsdöd tar på sig sin egen reaktion mot all orättfärdighet. I människans ställe tar Kristus kostnaden. Därför kan Gud vara nådig” (s 38).

Konsekvensen av detta är förstås att kristendomen, med dess tro på Kristus Frälsaren, är den enda sanna, frälsande religionen. Detta vågar få teologer och kyrkliga ledare säga idag, utan anpassar sig hellre till rådande tidsanda, där pluralism, inklusivism och tolerans är dygd. Dock inte så Nygren, som i kapitlet ”Andra religioner och Kristus – vad säger Luther?” skriver: ”Därför behöver budskapet om Kristus predikas för alla, både i den kristna kyrkan, och utanför kyrkan – även för dem som tillhör andra religioner. Bara i Jesus Kristus finns en frälsande gudsrelation” (s 90).

Nygren lyfter också fram en viktig sak vad gäller förhållandet Skriften – kyrkan. Från romersk-katolskt håll hävdas att Bibeln är en produkt av kyrkan (och i förlängningen av detta ligger anspråket på tolkningsföreträde av ”deras egen bok”). Gentemot detta skriver Nygren: ”Luther ansåg att det var fel att säga så. Tvärtom, menade han. Genom det bibliska budskapet skapas kyrkan. Det är Skriften som är kyrkans moder. Kyrkan mottog skriften. Den kände igen Bibeln på dess livgivande Kristus-budskap. Kyrkans tradition står inte över Skriften, utan under den” (s 43f.). Samtidigt avgränsas mot en alltför radikal tolkning av ”Skriften allena”, där kristna i traditionsfientlig anda utrensar allt som inte explicit står skrivet i Bibeln: ”Luther menade att kyrkans tradition var bra bara den fick rätt roll. Den hjälper oss att förstå Bibeln. Däremot är den ingen separat uppenbarelse” (s 44).

Några anmärkningar

Det märks gång på gång att Nygren är en god kännare av luthersk teologi, dock skulle några detaljer i boken kunna ifrågasättas och diskuteras. Här ska endast nämnas en skönhetsfläck. När Nygren tar upp Luthers olyckliga uttalanden om judarna, skriver han att fastän reformatorn ”har bidragit med så mycket gott är han inget helgon (min kurs.)” (s 97). En avgörande viktig sak för Luther – en direkt följd av hans lära om rättfärdiggörelsen – är dock att alla kristna, varje människa som förtröstar på Kristus, är ett helgon som är lika helig och ren inför Gud som Kristus själv. Nygrens uttryck att Luther inte var något helgon kan naturligtvis uppfattas på ett riktigt sätt utifrån vardagligt språkbruk, men i en bok om luthersk teologi blir formuleringen olycklig.

Det ges en bra framställning av Luthers tvåregementslära, hur Gud styr världen med sina två händer; med högra handen kyrkan och med vänstra handen världsliga myndigheter. Nygren visar med den norska kyrkan under nazi-ockupationen som positivt exempel, hur kyrkan, som hör till det andliga regementet, har en kritisk, protesterande roll att fylla när staten bryter mot Guds lag, som gäller alla människor i alla samhällen. ”Med andra ord var kyrkans funktion förutom förkunnare av evangelium också att vara ett slags samvete, en profetröst i samhället” (s 69), skriver han helt riktigt. Dock undrar man varför Nygren endast beskriver denna nödvändiga profetiska röst, varför den inte också får ljuda i boken. T.ex. hade det varit på sin plats med ett fördömande av Sveriges abortlagstiftning och abortpraxis med ca hundra dödade människor varje dag, året runt. Det hade verkligen varit ”att tänka lutherskt idag”.

Lutherdomens samhälleliga betydelse

Kjell O Lejon avslutar boken med en kortfattad skiss av Luthers liv och en reflektion över lutherdomens historiska betydelse för vårt samhälle. På ett övertygande sätt visar Lejon hur ”luthersk kallelselära, hederlighetskultur och arbetsetik” varit välgörande för vårt land (s 120). Det lutherska arvet har bidragit till ”en utbildningsmässig, social, kulturell och ekonomisk utveckling som bildar en grund för vår demokrati och vårt välfärdssamhälle” (s 116). Ett tänkvärt exempel som Lejon bjuder på, när det gäller vad en rätt tro på Gud kan innebära för danandet av ett folks karaktär, är svaret ryssarna en gång fick, när de undrade hur det kom sig att svenska soldater fungerade så bra som de gjorde. Det var den kristna folkfostran, som gjort soldaterna ”hederliga, gudfruktiga, tappra och angenäma” (s 119).

En personlig reflektion: Det är nästan smärtsamt att påminna sig om, att vårt lands grundläggande tankevärld och värderingssystem en gång varit sådana som Lejon beskriver dem, och hur detta idag till stor del kastats ut under 1900- och det begynnande 2000-talets sekulariseringsprocess. Finns det månne en väg tillbaka? En sak vet i alla fall alla kristna: Herrens uppmaning till omvändelse gäller ännu – en omvändelse som måste börja med de kristna kyrkorna och samfunden (se Jer. 15:19–20).

Recensenten Lars Borgström är präst i Lutherska Församlingen

i Stockholmsområdet och har en masterexamen i teologi

Tomas Nygren och Kjell O. Lejon, Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag, 120 s, EFS Budbäraren. ISBN 978-91-982529-5-8, Klippan 2017.